Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till både stigande och sjunkande temperaturer. Men om temperaturen fluktuerar ofta, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässen problem. Foto: Charlie Cornwallis Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i kl

https://www.biologi.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-09-13

Vilka är de bästa biblommorna? Det beror på, menar Maj Rundlöf som här står framför en blommande hästkastanj som lockar till sig flera arter av blombesökare. Foto: Charlotte Carlberg-Bärg. Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar och pollen. Men vilka blommor gör allra störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet. Vill man g

https://www.biologi.lu.se/artikel/blommorna-som-gynnar-bade-bin-och-biologisk-mangfald - 2025-09-13

Studien visar att de senaste 40 årens klimatförändringar har fått många djurarter att röra sig norrut i Finland. Foto: Laura Antão Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpass

https://www.biologi.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-09-13

Lettice Hicks och Milda Pucetaite har fått stipendier ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Lettice Hicks får 100 000 kronor för forskning om ”Mikrobers betydelse för jordbruksmarkens bördighet och förmåga att lagra kol” och Milda Pucetaite får 85 000 kronor forskning om ”Mikrosvampars betydelse för kolsänkan i marken”. HMK Stipendiaterna tillsammans med

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-far-stipendier-ur-konung-carl-xvi-gustafs-50-arsfond - 2025-09-13

Citronfjärilen har röstats fram som Sveriges nationalfjäril. Foto: Unsplash. Sverige har sedan tidigare utsett koltrasten som nationalfågel och blåcklockan som nationalblomma. Nu är även vår nationalfjäril utsedd: citronfjärilen! – Det är ett väldigt bra val. Det är den första fjärilen man ser på våren och den sista man ser på hösten, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universite

https://www.biologi.lu.se/artikel/citronfjarilen-utsedd-till-sveriges-nationalfjaril - 2025-09-13

Ängsmarken framför Hotel Ideon slås på gammalt vis – hästarna arbetar målmedvetet. Foto: Anders Örtegren Mitten av augusti brukar innebära att Lund sakta vaknar till liv, att människor återgår till arbetet och att studenterna kommer tillbaka till universitetet. Men det är också hög tid att slå den artrika ängsmark som sedan ett par år växer på delar av universitetsområdet. Kan det bli mer vilsamt

https://www.biologi.lu.se/artikel/hastslatter-ett-langsiktigt-steg-mot-biologisk-mangfald-i-stadsmiljo - 2025-09-13

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram en ny metod för att datera mänskliga kvarlevor. Foto: Unsplash Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelett

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2025-09-13

Vinnarbilden ”The story of a conquest” visar hur en parasitsvamp bryter fram ur kroppen på en infekterad fluga i den peruanska skogen Tambopata. Foto: Roberto García Roa. Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld

https://www.biologi.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-09-13

Photo: Unsplash En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-09-13

Lundabiologen Christer Löfstedt, till höger, och Per Hofvander från Sveriges lantbruksuniversitet har arbetat länge med den nya studien. Foto: Jan Nordén Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel in

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-09-13

Rödmurarbi på väg mot rapsblomma. Foto: Albin Andersson Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande små

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-09-13

Strutsars förmåga att samarbeta beror på vilka intressen de har. Foto: Julian Melgar Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år oli

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-09-13

Cellklumpar odlade på elektroder. Foto: Carl-Johan Hörberg För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är at

https://www.biologi.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-09-13

ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. I år sökte 2 932 forskare anslaget. Totalt 480 forskare fick dela på 636 miljoner euro. Courtney Stairs och Sissel Sjöberg var två av dem. Foto: Emma Wallenlöw/Anders Örtegren Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor var i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten s

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-09-13

De lila partierna visar spår av fossilerad neural vävnad hos Cardiodictyon catenulum. Bild: Nicholas Strausfeld. Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte

https://www.biologi.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-09-13

Den vinnande bilden föreställer en sällsynt lövgroda vars ögon lyser i mörkret som två nästan hypnotiska juveler. Foto: Roberto García-Roa. Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för d

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-09-13

Forskaren Christoffer Johansson har utvecklat en befjädrad robotvinge för att bättre förstå hur fåglar flyger. Foto: Anders Örtegren Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och schweiziska EPFL. Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-09-13

Rudan reagerar med att växa på höjden när den simmar i vatten där det finns rovfisk. Foto: Jörgen Wiklund Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fisk

https://www.biologi.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2025-09-13

Fångstpersonal på väg att fånga nattskärror för loggning. Foto: Aron Hejdström Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att

https://www.biologi.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2025-09-13

Professor emeritus Thomas Alerstam får Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023. Foto: Inger Ekström Thomas Alerstam, professor emeritus i biologi, har tilldelats Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023 ”för hans innovation att med hjälp av radar spåra flyttfåglar i realtid och för att därmed ha tagit vår kunskap om flyttfåglarnas rutter och flyttmönster långt bortom den klassiska fågelmärkningens mö

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2025-09-13